02 maj 2009

Marknad och vattenritt

Igår var vi ner på Rättviks Marknad, massor av folk och varmt till tusen.
Vi var nere ca 4 timmar mellan lamm-matningarna. Det var en himla konsert när vi kom hem.
Lite försent tyckte nog alla fyrbenta.
I lagårn stod den sista kossan som skulle kalva och skrek för full hals, hade hon kalvat eller skulle hon. Snabbt ombyte och så kastade vi oss ut och konstaterade att hon Skulle kalva.
Lite omflytt därute och så var det bara att vänta.
Ut kom sen en liten brunsidig fjälltjurkalv, pigg som bara den.
Sen blev det matning av alla djur som trumpetat. Gösta plöjde klart det sista sen hade jag lurat med honom på en ridtur ner i skogen. Jag tror att det var 38 år sen sist han red, 1 gång.

Vi bor i en underbar natur med lite speciella grejer. Bl.a. så har vi underjordiska älvar som när våren kommer svämmar över och det forsar vatten upp från alla möjliga håll. Under granrötter, från dödisgropar och bara från ingenstans. Det fyller sen upp en hel dal nere i skogen som jag är och plaskar omkring i med hästarna och hundarna.
Det är en riktigt häftig känsla. Vattnet ökar från dag till dag och där man kan gå ena dagen är det så mycket vatten nästa dag så man blir blöt både här och där. Ibland blir det så djupt så man överhuvudtaget inte kan rida där utan man får gå ut mot kanten. Hästarna lär sig att ta sig fram i vatten, dom har liksom ingen annan stans att ta vägen, en liten vattenpöl kan man ju väja lätt för men inte denna enorma vattenpöl. Hundarna tycker också att det är roligt.
Igår fick jag iallafall med mig Gösta ner och vi tog oss fram genom vattenmassorna. Han har aldrig sett detta fenomen förut. Om det nu inte kommer nån nederbörd så börjar ju flödet att avta och vattenmassorna sjunker så småningom undan och det blir torrt igen
Gösta är en utpräglad vintermänniska med sina Grönlandshundar och på sommarhalvåret cyklar han med dom men då blir det ju efter skogsvägar.

Sen tröstade jag honom med att dröjer det lika länge i tid som det gjort mellan dessa båda gånger som han ridit så behöver han ju knappast upp på en häst mer i vår tid. Roligt var det iallafall att få honom med.

Idag står träning av hundarna på tapeten och sen ska jag fortsätta kratta ute i vinterhagen.
Där finns det skopvis med hästskit. Phu.

2 kommentarer:

gail sa...

hej yvonne, long time no hear. jag har varit dålig på att läsa bloggar nu för tiden. jag har ganska fullt upp med jobb och djur. tänk att du kunde få upp gubben på häst efter 38 år. det måste vara årets bragd iallafall.
ha det bra
hälsn
gail

Ewa sa...

Hej! vad roligt att du börjat blogga igen. Hoppas att allt är bra med er. Vi hörs och ses!