Äntligen över

Nu är vi äntligen klara med lamningen. 90 levnadsglada fyrbeningar blev det tillslut.
Många, och då menar jag många, små vita ryalamm blev det. Man kan just undra hur alla tackor ska kunna hålla reda på myriader av likartade lamm. Det gäller att hålla koll på dom små så att ingen halkar efter. Ioförsig blir det väl alltid nån som sackar, särskilt utav trillingarna. Men får dom en lammkammare med egen mat i ska dom väl försörja sig någotsånär.
Igår var det ett oherrans regnande och jag tog nån timme ledigt för att åka och valla hos Margareta i Mora. Och nog märker man att miljön var ny för jag tyckte då inte att Troy var särskilt lydig som han är hemma här. Då är det snabbheten som är värst att kontrollera. Men efter ett tag så gick det väl bra. Men ska man behöva att ta tag i dom så fort dom kommer på nåt annat ställe, tycker jag att det känns tråkigt. Men vi kommer väl in i rutiner med att åka bort också och valla. Det är ju den säsongen nu, lite lättare att komma iväg nånstans.
Men först är det väl lite pyssel med lammen. Får väl låta det gå en vecka innan man ser att alla hänger med och så.
Vi har även haft en körkurs här, för häst, i helgen. Jag var med på en liten snabbvända med min unghäst Harley. Första dan körde vi med linor och svängel och igår hängde vi på ett däck också.
Det är en lugn häst, i sitt huvud. Så det kan nog bli en bra körhäst. Han är fortfarande hingst så i lördags när alla hästar var här samtidigt har han ju mycket med hormoner som svallar i kroppen men är väldigt lätt att ha att göra med ändå. Det är mest ett skrikande men lydig för töm och så. Men det känns som om inte tiden räcker till, så lite stressande är det när man ska försöka vara med överalllt. Det är kanske inte så bra i längden att hålla på så.
Annars har jag sagt ifrån en massa grejer. Rocky och Siajej ska få stå den här veckan med så får jag sätta igång dom till nästa helg eller efter. Den 5 måste dom vara ridna någotsånär. Nu börjar jag nästan ångra mitt deltagande på Westerndagen. Men när jag lovat nåt så håller jag det.
Men det börjar kännas att jag är ensam om allt hemma här. Gösta har åkt till Frankrike igen och sen blir det till Lilleström i Norge han ska åka.
För vår ekonomi är det guld värt att han har jobb åt Scania. Och att jag kan vara hemma och pyssla med djuren. För det är ju det jag vill. Men dagarna försvinner i ett nafs, tycker jag.
Antingen är man inefftektiv eller så är det nåt annat.
Hur som helst så är det skönt att det har blivit ljust så länge på kvällarna.
Igår åkte jag om Västbjörka på vägen hem från Mora, hämtade 2 kalvar hos en Berit och så åkte jag om Tin och vallade 3 unga kvigor som varit inne tills nu. Dom var VÄLDIGT springiga och Kimmi fick jobba rejält. Dom var inte så nyfikna på att gå fram till hunden och känna på honom.
Och följdakligen fick han heller inte sätta sig i respekt hos dom, Det var bara en som han fick säga till en gång. Annars så sprang dom bara och man blir bara full av beundran när man ser vilken instinkt hunden har att vara på rätt plats hela tiden. Hur stjutton skulle vi kunna klara av det jobbet. Nä fram för vallhunden, den underbara. På Onsdag kväll gör vi ett till arbetspass med dom.
Nu ska jag gå ut och göra klart i lagårn, mocka hästhagen och gå ut i verkstan, som jag försummat gruvligt 2 veckor. Jag trodde faktiskt att jag skulle hinna vara där mera under lamningsperioden och rida och.......
Men på grund av att jag blev dålig så tänkte jag att jag kan eller behöver inte vara så in i nordens plikttrogen hela tiden. Så jag la ner allt annat än lamningen och skötseln av djuren.
Och det har ju gått. Konstigt. Vi hörs. Kanske blir det lugnare framöver men det tänker man alltid och så blir det aldrig. Det finns hur MYCKET som helst att göra.

Lamningar, lamningar och åter lamningar

Dom 3 senaste dagarna har det lammats nåt alldeles otroligt. Överallt finns det lammboxar. Försöker släppa ut dom som reder sig, ser iallafall ut att reda sig. Hålla koll på alla småttingar som vimlar runt, skuttar, bräker, klättrar på tjocka olammade djur. Finns det nåt mer levnadsglatt än ett mätt välmående lamm. Knappast. Det är bara 3 trillingtackor kvar sen 1 ungtacka som ska få 2 lamm samt 5 med tvillingar och 4 en-lingar. Sen hoppas jag att det ska börja komma in i rutiner igen. Just nu är det sena kvällar, mitt i natten och tidiga mornar.
Gösta har varit i Frankrike och jobbat kommer hem i morgon kväll. Sen åker han på fredg igen och blir borta några dar igen.
Har dragit på mig bältros och det känns inget vidare, kan jag tala om.
Bestämde mig för att ställa av hästarna tills lamningen är slut. Det har aldrig hänt tidigare. Men nu måste jag prioritera skötseln av djuren istället. Så har dom, hästarna alltså, även fått vara ute på nätterna några gånger. Underlättar mockning och in och uttag. Det är mycket som ska hinnas med samtidigt, särskilt på morgonen. Kor, får och hästar vill ha mat först. Men ioch med att det är jag som bestämmer får det bli fåren som går i första hand.
Men jag försöker hinna med att ta ut vallgruppen en stund på kvällen och gå ut och njuta av dom vackra, tidiga vårkvällarna.
Ikväll när jag gick in i hagen och skulle ta ut fåren var det en vacker räv i häst-hagen. Inte långt från den hagen där tackorna med 1 lamm bor. Men jag tänkte att det är väl inte lugnt en så lång stund på den här gården, varken på dagen eller natten, så han ska våga sig fram och ta nåt lamm. När jag har tagit in hunden, om jag behövt få tag i nån tacka, är vaktinstinkten god på djuren. Det känns väl ganska lugnt, hoppas jag. DEt är vad som kan hända iskydd av mörkret som oroar lite. För det är trots allt mörkt några timmar. I fårhuset är ju lamporna tända men nere i hagen har jag ingen ström till nån lampa.
Nä, nu är det dags för en runda till fåren igen fast jag känner mig riktigt trött.
Godnatt till er alla.

Lamningar o Westernridning

Dagen idag har varit fullspäckad från tidiga morgon till sena kväll.
Vi har nyss avslutat en miniklinik för Marika Söderlindh-Franzen från RoslagsWestern.
Vi har varit 6 deltagare som ridit nu på e.m. Men ett tag såg det mörkt ut för hela morgonen och förmiddagen och natten före det har det lammats som det inte gjort tidigare i vår.
Allt har väl gått någotsånär bra med lamningarna, det var bara en ungtacka som fick ett försvagat lamm men trots försiktig sondmatning gav den upp andan. Ledsamt men så är det.
Jag ska ha 98 lamm på tackorna så att det händer nåt är väl ofrånkomligt.
Jag scannar dom i januari får då kommer det en Karl Williams från Australien hit till Sverige och åker runt till fårbönder som så önskar och scannar tackorna. Det är fjärde året i år och jag är mycket nöjd med det. Man kan dela upp dom i olika lamningsgrupper och gå på med kraftfoder till dom ungtackor som ska få 2 lamm och till dom äldre tackor som ska ha 3 lamm.
Har 3 olika grupper, dom som får 1 lamm, dom som får 2 och så ungtackor och äldre som får fler.
Det är riktigt bra.
Såg att det var KM den 5 maj. Jag vill bara tala om att den 5 maj är det Westernridningens dag i hela Sverige. Vi är involverade i det uppträdande som ska vara i Körhuset på Rättviks Gymnasium. Ska ha med mina båda hästar och rida Reining och Western Riding. Sen så anmälde jag mig till att visa fårvallning från hästryggen. jag tar 5-6 tackor med mig och så bygger jag en bana med Broar, Grindar och fålla och tar hundarna med mig och har lite vallhundsuppvisning och går då en bana medfåren, hästen och hunden. Man kan ju ha en grindgenomgång så man kan öppna grinden från hästryggen och låta fåren och hunden gå igenom, sen stänger man grinden igen. Tänkte även ha en bro med där fåren och hästen också ska gå över samt en öppen fålla och några gringenomgångar.
Så tyvärr kan jag inte vara med på nåt KM den dan. Men jag tror att jag kommer att förnöja mig ändå. Det är Rättviks Marknad den helgen och vi kommer att göra reklam för dagen i Körhuset redan på FRedagen så vi hoppas på att få dit lite publik.

Fortsatt väntan på.....

hovslagaren. Det är inte roligt när man ska vänta och vänta. Men......
Nu har jag setat och vågat trycka på massa sidor i bloggens SETTINGS och jag tror att jag löst både kommentarerna med EWA´s hjälp och tiden. Nu ska jag bara försöka publicera ett foto också efter EWA´s anvisningar. Hon är inte bara duktig att formulera sig i sitt skrivspråk, hon kan även mycket om datorns innersta väsen. Och det tackar jag för.
Har också funderat hela dagen på ett hundnamn och det är verkligen JÄTTESVÅRT att komma på nåt man kan tänka sig passa en hund.

I väntan på hovslagaren

Hej Ewa
Nu har jag försökt och kommit in och ändrat på det du tipsade om.
Så jag skriver en rad här så kan jag gå ner och se om det går att kommentera.
Tack, tusen tack

Nu sitter jag här i den...........

sena kvällen, igen.
Efter en lång kväll igår så blev det lika ikväll. Bokföring är det tydligen flera som brottas med och det har jag nu gjort i 2 kvällar. Är man ingen siffermänniska så är det inte det första man gör, utan det blir när man är så ILLA TVUNGEN. Och det är jag1 gång i månaden. Göstas och min är väl inte så allvarligt svår att göra men Davids aktiebolag känns som att det är riktigt allvarligt och svårt. Men egentligen går det ju ganska bra men jag kontrollerar och kontrollerar och....... innan jag vågar trycka ut momsrapporten. Man kan väl inte annat än åka i fängelse kanske om det inte blir så bra. Då får man ju iochförsig en välbehövlig semester. Hm. Det ska nog bli bra med det. Nog om det jobbiga. Fast det känns ju bra att fler har det lite jobbigt med denna syssla.
Sen har det varit en rolig dag mellan dessa båda jobbiga kvällar för idag har jag varit och sett på Troys valpar hos Joel och Perie i Sandviken. Det däremot gör men verkligen med glädje.
Pigga, runda, försigkomna kan man kalla dom. Ett härligt gäng. Men det är väl alltid valpar.
Joel har lagt ut en film på sin hemsida på Vallreg om nån är intresserad av att titta. Öbetets heter hans kennel. Vallade gjorde vi också och idag var fåren väldigt glada och springiga men det var ingen match för Troy och Kimmi. Ingen som helst brist på deras förmåga att ha koll på 6-7 ystra snabbspringare.
På vägen ner till Sandviken ringde jag Gail och hon var också i väntans tider för hon befann sig på Arlande för att lämna av sin syster men det som hon var mest förväntansfull på var att hennes nya hund skulle anlända 45 minuter senare. Därmed skulle ju också Ingmarie få sin nya hund.
Jag önskar er verkligen lycka till med era nya toppvallare.
Har också en liten undran, om det är nån som kan hjälpa mig med det.
Det går tydligen inte att kommentera här i bloggen är det nån därute som kan ge mig ett tips vari felet ligger så skulle jag bli jätteglad. Det går att meila mig eller gå in i GÄSTBOKEN och ge mig ett tips. Tack på förhand. Sen stämmer inte klockan nertill heller. Nu sitter jag här och skriver 00.03 inte mitt i natten, fast man kan ju tycka att det är dags att sova.
Nu blir det intag av hästar och en titt runt bland alla fåren.
Imorgon bitti 06.20 skjutsar jag Gösta till tåget, han ska till Frankrike och jobba.
God Natt

Veckan som gått

Den här veckan har det hänt lite allt möjligt, både trevligt och tråkigt. Jag har haft en praktikant här från 8:an på Rättviksskolan, Linnea Hallman hette hon. Hon har varit med mig bland djuren och i verkstan. Så har vi faktiskt ridit tillsammans varje dag. Linnea var jätteduktig. En eloge till henne. Nu har hon åkt, och naturligtvis kommit hem igen, för helgen är slut för hennes del, till Stockholm över påskhelgen tillsammans med syster och Mamma. Hennes påsklov ska annars gå till ett konfirmationsläger på stiftsgården i Rättvik.
Det har fötts en del lamm i början på veckan, där allt gick bra, sen fick jag , först 1 kalv en dag och på natten efter när jag samtidigt hade 3 lamningar på gång skulle en till ko kalva. Allt verkade vara helt i sin ordning men ändå så kom kalvningsprocessen av sig och jag fick göra en insats. Men det tråkiga var att kalven var död trots mitt snabba ingripande. Tyvärr är det sånt som händer men man vänjer sig aldrig vid det. Men som tur är händer det inte så ofta. Vi har nog bara haft 3 döfödda kalvar genom alla år. Ca 35 år har vi haft kor. Vi köpte vår första kviga 1973.
Har fått tag på extra kalvar till kon som jag håller på att skola in och det går faktiskt riktigt bra.
Sen i veckan var jag upp till Tin i Västbjörka där, jag också hämtade kalvarna och levererade 2 ensilagebalar. Jag hjälpte henne med Gaston igen. Han är lite het i vallningen och Tin hinner inte riktigt med men är jag med henne som hjälpförare så kommer hon in i lugnet igen. Vi får verkligen hoppas att dom tränar på så att Gaston blir en duglig vallhund på Karl Tövåsens Fäbod i sommar.
Min egen Troy och Kimmi är jag jätte nöjd med också. Troy vallar jag lite med nästan varje dag. Just nu har jag en flock på 15 tackor som han får jobba med. Dom är jätteglada när dom kommer ut och gör sina glädjeskutt.
Påskhelgen har varit ganska lugn på lammfronten men i dag har dom kommit igång igen. 3 tackor har lammat, där allt gått bra.
Igår var barnen hemma med sina familjer och vi fikade och smaskade tårta och godis ihop och det är ju också trevligt. Sen titta vi på lammen som är så ljuvliga. Det finns nog ingen som kan motstå dom små.
Ikväll har jag setat med bokföringen och jag kan inte förstå att tiden kan gå så fort för det är ju ALLTID dags för bokföringen, känns det som.
Nä, nu får jag nog fortsätta skriva imorgon. Hästarna vill in och så måste jag ta en titt i fårhuset igen.
Ha en skön natt allihop. Godnatt

Kalasväder, Lamningar. Kalvningar och Körkurs

Nu har vi haft ett underbart väder en hel vecka.
Isen håller på att smälta ute i skogen. Tranor, gäss och svanar flyger över oss och trumpetar på sin väg norrut. Eller är det nån av dom som kommer att stanna här?
Vilken ljuvlig tid det är när värmen och ljuset och flyttfåglarna återvänder.
Idag har det varit full fart på lamningarna och det har gått relativt bra.
Nu på kvällen kalvade första kon också, så Kallasgårdens invånare ökar av sig.
Annars har vi haft körkurs här med 9 hästar av olika ras och ålder.
Kurs ledare är Elisabeth Olofsson som har hand om utbildningen på Naturbrukslinjen här i Rättvik.
Jag gick med min unghäst, snart 3-åriga araben Harley. Han sköter sig riktigt bra, är orädd och
lugn. Lite skrikig när han känner av nåt sto men är lätt att hantera ändå.
Jag har inte varit med så mycket på dessa kurser som har pågått i 2 år med jämna mellanrum.
Men dom övriga deltagarna som varit med från början har alla gått framåt.,
Dom flesta har kommit i vagn nu och det är roligt.
Få se hur långt Harley kommer. Men han verkar ha ett bra körhuvud. Med sin orädda attityd.
Jag har också hunnit med att åka till Tin och hjälpa henne med vallningen av korna.
Idag fick hon själv gå med Gaston och det gick riktigt bra. Hon är lite sen med stoppen men nu kan hon nog fortsätta och komma igång själv. Det är bara med träning färdigheten kommer för en vallhundsförare.
Ja nu ska jag gå ut och kolla fåren igen. Det blir en hel del passning dom närmaste veckorna.